OLIVER MÅNS HUGO

Det är mina namn -alla tre. Den 20 maj hade mamma och pappa ordnat en namngivningsceremoni för mig. De ville att släkt och vänner skulle få träffa mig och hälsa mig välkommen till världen. De ville även berätta varför jag heter som jag gör.

Redan när jag låg i magen sa mamma och pappa att Oliver är ett fint namn och blir det en mörk kille med olivfärgad hy så ska han heta så- och ut kom jag!

Måns heter jag efter mammas katt som hon tyckte så mycket om. Jag fick aldrig träffa Måns för han dog tre dagar efter att jag föddes. Jag var fortfarande kvar på BB när mamma fick reda på att Måns inte levde. Jag fick bli mammas tröst och hennes nya Måns. Det är jag så gärna!

Hugo var nästan bestämt innan jag föddes. Man brukar ju ha ett släktnamn och min gammelmorfar heter Hugo.

Här tänder fadder Magnus ett av mina namnljus:

Linda och Magnus är mina faddrar. Det känns bra för jag tycker mycket om dem. De hälsar på mig ofta och leker alltid med mig när vi ses. Under namngivningen fick jag vara i deras famn nästan hela tiden:

Mamma läste en dikt som hon har skrivit till mig:



Och pappa spelade och sjöng "Det gåtfulla folket" för mig: