
Här var jag en liten kille som inte kunde ställa mig upp...
Jag började öva för ett par veckor sedan
(med hjälm, pinsamt, jag vet, men jag slog mig heeela tiden)
Här ställer jag mig upp på knä...
... och bara någon dag senare kom jag på hur jag skulle göra!
Här har jag rest mig alldeles själv för första gången!
Nu ställer jag mig upp mot precis allt jag kan komma på!
Det är jätte kul att stå upp, men ibland är det lite lurigt när jag ska gå ner igen. Då trillar jag bakåt och slår mig . Fast jag blir bättre och bättre på att hålla mig i. I dag "gick" jag också. Jag stod upp mot en låda som gled på golvet och jag följde efter. Jag tycker nästan att man kan säga att jag gick med stöd! :-) Vad kul för mig och vad jobbigt för mamma!
2 Comments:
At 9:33 AM,
Lukas said…
Vad duktig du är, Oli! Och jag tycker du är fin i din hjälm! Tänk vad bra att du slipper slå dig så mycket! Ha det så kul i Ungern! Kram från Lukas
At 2:35 PM,
Anonymous said…
Nu har du varit i Ungern i flera dagar och mormor har inte fått krama dig och pussa på dig. mormor lääängtar efter sin lille pussegris... puss och kram från mormor
Post a Comment
<< Home